« Tillbaka

Om det här med att dricka moget

2014-11-13

Den där barnsligt pirriga känslan av att öppna en dammig flaska med möglig kork och blyfolie kan närmast beskrivas som julaftonsmorgon. Efter lång och tålmodig väntan är det äntligen dags. Spänningen är total när korken dras ur. Ska vinet gå att dricka? Är det korkskadat? Oxiderat? Hur har tjugo års vila på rygg påverkat fruktens spänst? Precis som på julafton får du inte alltid vad du önskat dig, men bara upplevelsen att tillsammans med andra dra korken ur en mogen flaska vin räcker långt.

När jag stoppade undan mina första flaskor var det för att jag ville få reda på hur ett vin mognar och i vilket stadium jag tyckte vinet smakade bäst. Rastlöshet och studentekonomi innebar att jag oftast köpte tre flaskor: En för att dricka på studs och en för att dricka efter några år, och då allra helst pricka in fruktens förvandling – den tidpunkt då vinet kliver in i nästa fas men fortfarande har kvar delar av sin primära frukt. Den tredje flaskan sparade jag antingen för långlagring eller drack upp så fort som möjligt.

Som du förstår har den här modellen inte genererat en särskilt djup källare, däremot en bred och eklektisk samling som tydligt reflekterar vilka stilar jag förälskat mig i under årens lopp. På många sätt mycket lik min skivsamling.

Idag köper jag vin ungefär på samma sätt men också på auktion. Spänningen med att handla mogna viner på auktion är dubbel. Först den medryckande budgivningen och sedan nervositeten när vinet du ropat in ska öppnas.

Det är alltid en bra idé att kolla upp var och hur flaskan har lagrats, ibland får man nöja sig med förklaringen ”private cellar” vilket i praktiken kan betyda vad som helst. Kolla även om vinet går att köpa någonstans i butik – ibland kan du hitta auktionsviner på Systembolaget för halva priset.

Detaljer som låg vätskenivå, slitna kapsyler och trasiga etiketter brukar vanligtvis dra ner priserna något men behöver inte nödvändigtvis innebära sämre kvalitet. En låda med elva av tolv flaskor kvar betyder ofta att säljaren provat en flaska, blivit besviken och bestämt sig för att sälja.

Läs på om producenten och sök efter tasting notes på nätet innan du slår till så slipper du oftast tråkiga överraskningar.

För oss som hellre dricker vårt vin än ser det som en handelsvara finns det en poäng med samköp, oavsett om det är auktion eller från butik. Dela en låda med några kompisar och få ner flaskpriset samtidigt som ni delar på risken om vinet skulle vara trist. Skulle det tvärtom vara helt fantastiskt har du en ännu en anledning att träffa dina vänner lite oftare!

Den största vinsten är givetvis att du kan köpa mer vin från fler producenter och från fler regioner. Fler chanser att få upptäcka magin med moget vin. Fler julaftnar helt enkelt.

 

Alf Tumble

Dryckesskribent i DN,

skriver även regelbundet i Nöjesguiden,

Livets Goda och på vinbloggen Popit.nu

 

 

Tre källarfavoriter som vinner på lagring

(från boken Drick! av Alf Tumble):

 

Traditionell barolo – Mascarello, Giacomo Conterno, Rinaldi – viner med stor tanninstruktur som behöver tid för att mjukna och utveckla sekundära aromer.

 

Vit bordeaux – Domaine de Chevalier, Smith Haut Lafitte, Haut Brion – förtrollande charmiga som unga men helt magiska efter tio års slummer.

 

Klassiska cabernet blends – Philip Togni, Pichon Longueville, Sassicaia – oavsett ursprung är mogen cab ”the role model” för hur ett moget vin kan utvecklas.